1-0 till dig din jävel.
Alla världens hemskaste ord kan beskriva dig!
JAG BOKSTAVLIGEN HATAR DIG ENDA IN I SJÄLEN.
GRATTIS DU VANN.
MEN RÄKNA MED ATT DET ÄR DIN SISTA VINST.
.. aldrig mer ska jag släppa in dig i mitt liv.
Din vinst tränger sig närmare mig och får mig att vilja
hata dig ännu mer. Men jag är rädd att det inte går!
Oh, jag vill egentligen inte smutsa ner min blogg på detta sätt.
Men allt hat inom mig får att inte kunna skriva om kärlek..
Förlåt för att jag är mänsklig!
Never / Ever
JAG BOKSTAVLIGEN HATAR DIG ENDA IN I SJÄLEN.
GRATTIS DU VANN.
MEN RÄKNA MED ATT DET ÄR DIN SISTA VINST.
.. aldrig mer ska jag släppa in dig i mitt liv.
Din vinst tränger sig närmare mig och får mig att vilja
hata dig ännu mer. Men jag är rädd att det inte går!
Oh, jag vill egentligen inte smutsa ner min blogg på detta sätt.
Men allt hat inom mig får att inte kunna skriva om kärlek..
Förlåt för att jag är mänsklig!
Never / Ever
Jag skuggas av tacksamhet.
Det var på tiden. Eller hur jag själv skulle uttrycka mig. Ja, jag har varit världs sämst på att upptatera, jag vet. Men dom sista veckorna i Malta blev allt utom lugna. Det var ett hårt sjukt roligt schema. Klockan ringde halv nio på morgonen, då skolan började nio. Slutade halv tre och då var det direkt upp och sova som gällde, för att vakna vid sex-sju på kvällen och när klockan slog lagom tolv på natten stod vi i baren efter jävlans trevliga förfester. Kom hem på morgonen sov någon timme och sen ringde klockan igen. Kan säga att sola var inget att prata om. Kom hem vit men med så jävla många minnen och historier. Jag hade skit kul och visst vill jag tillbaka, men ingen normal människa pallar hur mycket som helst, jag är faktiskt glad över att vara hemma igen. För här väntade allt jag kunde drömma mig om..
Hem resan var lagom påfredstande, bakfull, trött och allmänt död. Linda stod på plats på knutan när båten gick i hamn. Packningen åkte all vägens väg och jag sprang rätt in i famen på henne. Lycklig av att vara i Sverige igen och att återse henne. Vi lämnde Malta halv 7 den morgonen och jag kramde inte Linda förrän vid tio tiden den kvällen. Vi satt oss i bilen och min mun gick ett i ett. Jag berättade allt om och om igen..
När hon tillsist stanna bilen utanför min lägenhet, ville jag bara springa rätt in..
Jag öppnade dörren till mitt hem och lyckan spred sig i hela kroppen på mig. Där var allt klart, all färg, alla tapet, alla listor och ännu mer kärlek än när jag lämnade det. Jag var i extas.. så glad har jag inte känt mig på länge, och då mitt uppe i all min lycka kommer mina älskade vänner ut från andra hallen. Där hade dom väntat på mig hela kvällen, förbreda på att överraska mig och tro fan att jag aldrig varit gladare, tårarna ville sprutta. Ut kom, Ida Niklas Otto Bettan Danny och när jag trodde att jag var som lyckligast och inte kunde bli gladare, springer Duffy ut och efter henne ser jag Andreas. Jag slängde mig i famnen på honom överlycklig att han stod precis där han stod just i den sekunden. (Fast att han lurat mig på sms, bara några timmar innan och sagt att han skulle vara borta hela kvällen och att vi fick ses senare. Haha, jag är kär i den människan!)
Om jag så fick alla miljoner i hela världen skulle jag inte byta bort mina vänner och inte heller min älskade pojkvän. Ni är allt. Och även om Duffy varit en pest visa stunder så är hon mest älskade hunden i hela världen. Jag är så tacksam!
Efter en sån kväll, av all lycka blir livet bara bättre. Igår var jag och Andreas nere på tattoomässan i Malmö, med hans bror och vänner. Jätte trevligt och i fredags var det god mat och fin fint besök av Linda och Niklas som sov här och på kvällen var även älsklings flickorna Ida och Otto på besök. Långberg har tittat in två gånger och det känns underbart att ha henne vid sin sida, prata om allt och lite till.
I veckan var vi även och grattade Sofie som fyllt år GRATTIS och även varit ute ch ätit med Andreas föräldrar och syster och hennes pojkvän, då hans mamma också blev ett år äldre. Dock var det ganska pinsamt, haha när jag fick uppdraget och köra. Alla hoppade in i Fam. Ekmans bil, som jag vill lova inte är lättkörd. Såklart skulle jag få kärringstopp och en helt klart hoppig körning, men fram kom vi. Dessutom gjorde jag inte ännu mer bort mig när jag skulle backa upp Andreas M3a från uppfraten, det är pinsamt att bara nämna det i min allmäna blogg, men jag hann och få 5 kärringstopp. Jag trodde han skulle lacka itu på mig. Hahaha, men ja så blev det den gången! Allt är så mysigt. Låt mig förbi lyckligast i världen!
Love!
Hem resan var lagom påfredstande, bakfull, trött och allmänt död. Linda stod på plats på knutan när båten gick i hamn. Packningen åkte all vägens väg och jag sprang rätt in i famen på henne. Lycklig av att vara i Sverige igen och att återse henne. Vi lämnde Malta halv 7 den morgonen och jag kramde inte Linda förrän vid tio tiden den kvällen. Vi satt oss i bilen och min mun gick ett i ett. Jag berättade allt om och om igen..
När hon tillsist stanna bilen utanför min lägenhet, ville jag bara springa rätt in..
Jag öppnade dörren till mitt hem och lyckan spred sig i hela kroppen på mig. Där var allt klart, all färg, alla tapet, alla listor och ännu mer kärlek än när jag lämnade det. Jag var i extas.. så glad har jag inte känt mig på länge, och då mitt uppe i all min lycka kommer mina älskade vänner ut från andra hallen. Där hade dom väntat på mig hela kvällen, förbreda på att överraska mig och tro fan att jag aldrig varit gladare, tårarna ville sprutta. Ut kom, Ida Niklas Otto Bettan Danny och när jag trodde att jag var som lyckligast och inte kunde bli gladare, springer Duffy ut och efter henne ser jag Andreas. Jag slängde mig i famnen på honom överlycklig att han stod precis där han stod just i den sekunden. (Fast att han lurat mig på sms, bara några timmar innan och sagt att han skulle vara borta hela kvällen och att vi fick ses senare. Haha, jag är kär i den människan!)
Om jag så fick alla miljoner i hela världen skulle jag inte byta bort mina vänner och inte heller min älskade pojkvän. Ni är allt. Och även om Duffy varit en pest visa stunder så är hon mest älskade hunden i hela världen. Jag är så tacksam!
Efter en sån kväll, av all lycka blir livet bara bättre. Igår var jag och Andreas nere på tattoomässan i Malmö, med hans bror och vänner. Jätte trevligt och i fredags var det god mat och fin fint besök av Linda och Niklas som sov här och på kvällen var även älsklings flickorna Ida och Otto på besök. Långberg har tittat in två gånger och det känns underbart att ha henne vid sin sida, prata om allt och lite till.
I veckan var vi även och grattade Sofie som fyllt år GRATTIS och även varit ute ch ätit med Andreas föräldrar och syster och hennes pojkvän, då hans mamma också blev ett år äldre. Dock var det ganska pinsamt, haha när jag fick uppdraget och köra. Alla hoppade in i Fam. Ekmans bil, som jag vill lova inte är lättkörd. Såklart skulle jag få kärringstopp och en helt klart hoppig körning, men fram kom vi. Dessutom gjorde jag inte ännu mer bort mig när jag skulle backa upp Andreas M3a från uppfraten, det är pinsamt att bara nämna det i min allmäna blogg, men jag hann och få 5 kärringstopp. Jag trodde han skulle lacka itu på mig. Hahaha, men ja så blev det den gången! Allt är så mysigt. Låt mig förbi lyckligast i världen!
Love!
