Både på gott och ont.

Döda mig så trist jag har just nu. Ensam på kontoret :/
Låt mig få komma hem istället! 

Rädda mig.

Men jag tänker framåt, höhö.. för ikväll blir det nog en runda till emma så mysigt 
och imorgon blir det thomsen för hela slanten. Sen på lördag blir det den efterlängade
fikan med älskade martin! Överlängesen jag träffa honom nu, säkert 1 år, kanske mer.
Förresten grattis till lägenheten, jag stannar dock kvar här i helsingborg:et ett tag till!

Men lördagen är inte slut där för sen har jag lovat den där sötaste att stå för maten.
Inte allt för ofta. Men nästa gång blir det hans tur! Ja jo vi får se hur det slutar. 
Eller så kan man ju alltid vända på det, jag vill aldrig möta slutet med dig. <3

Så jag ska nog stå ut 2 timmar till på jobbet. Usch det är verkligen 2 timmar kvar!
Men jag är nöjd! :) det kunde ju varit jobbigt att jobba.

Pusstja folket!


20 Iprem och en dos kärlek.

Landade på jobb på för en timme sedan.
Sitter och småfryser hela tiden, men de gjorde jag förvisso hela förra veckan också. Min kropp verkar inte vilja bli riktigt frisk, har ont precis över allt och benen skakar non stop. Var enda ben i mig är som en öm punkt. Men det sista jag vill är att sjukanmäla mig och åka hem för att krypa ner i min säng. Jag klarar det helt enkelt inte. Att bara ligga där och tycka synd om mig själv, som om jag inte gör det redan. Men det inte samma sak, här håller arbetet igång mig och får mig lite på andra tankar. Du smittade mig och stack.

Låt mig få bli frisk.. Så jävla frisk att jag kan börja njuta av livet igen.
Egentligen borde jag inte vara så himla förvånad, jag har inget som håller mig varm längre.


______________


Annars verkar veckan se ljusare ut än på länge, om min kropp vill ge med sig. Idag bär det av till Ann-Louise för lite nagelvård och fotvård. Träningen får jag dock nog stå över denna veckan, men på onsdag är det hampan och ett glas vin på det. Måste ta mig tid att åka till Ljungbyhed också, allt för länge sedan. Ja men jo sen börjar ju Helsingborgs festivalen på torsdag så då lär ni väl hitta mig där en del av dagarna.

& igår var en mysig dag. Så den måste jag också nämna i all hast. Ute och åt först med Päronen och mina systrar och även vår alls fam Åberg. Sen stack jag och lill-sis på bio och kollade in Mamma mia. Tack ja jädrans sån härlig film, Där fick man många varma skratt och all musik får mig alltid lika glad. 
Dock slutade kvällen lite konstigt när jag väl kom hem och fick slå mig ner i sängen med täcket över huvudet för att inte vissa all min ensamhet som knackade på dörren. Usch, jag grät både av någon slags lättnad att inte ha några frågor kvar och någon stans inom mig av ren olycka. Men mest av allt för att allt tillsist slutade ganska bra! Även om det för mig fanns det finare slut så var detta nog det bästa. Det slutet jag någonstans velat ha hela tiden, trotts all min kärlek jag ville kämpa för. Du fick mig att vilja kämpa för något vi båda visste slutet på. Du fick mig att tro på något ingen annan ens skulle våga försöka. 

Det blev inte i så snabb hast ändå, men nu har jag skrivit det iallafall.
Livet har bara börjat och en dag vill jag bli mamma.

Tack för kaffet!
Fogelberg


Denna lek är för svår för mig.

du är så hemlighetsfull
du säger bara några ord
och låter sen mitt huvud
få sprängas i tankar

du gör mig så glad
för att sen låta mig vänta

när du ringer bedövar det
oron efter en heldag med magknip
när du säger ord jag vill höra
bedövar dom tanken att det
aldrig skulle bli vi igen


Nu vill jag kunna ha bilder!

jewflans blogg, vill inte kunna ladda upp bilder. lackis på detta!
hoppas jag får upp mina bilder snart nock!

Tjarrå !


Fucking jävla 20 år och grunden är lagd.

Lördagen var min 20 års dag och jag måste verkligen tacka alla.
För att ni kom och gjorde hela min kväll, Tack för alla fina presenter all dans och musik.

Otto, utan dig vet jag inte vad jag skulle gjort, om man ser bort från allt som gick fel den kvällen, så blev rätt mycket ändå rätt lyckat. Fast att alla tält gick sönder & att all pasta gick åt helvete! Fast att det blåste och inte hälften var klart, att ljuset inte hann bli uppsatt pga vädret & att vissa inte döck upp. Men ändå slutade de med att vi stod på vardena bord och dansa. Det slutade med att jag skratta högt! Jag älskar er alla & dig Otto.

Tack för att du kom trotts allt. Jag kunde känna långt inom mig hur besviken du var & rädslan växte inom mig. Det sista jag vill är att såra dig, men jag lyckas ändå. Kanske för att jag är den som är räddast om dig, kanske för att du betyder mer för mig än så många andra! Jag är så medvetom om att jag gör fel, att jag kunde gjort det så mycket enklare. Men jag gör det inte och med faktan i handen, jag aldrig kommer lyckas lika bra som du. Det är bara så!  

Men en sak kan jag lova dig, jag gör det inte för att såra dig. Utan för att jag tycker om dig mer än jag kan stå upp för. Jag lär mig stå för det, när du blickar tillbaka.

Så ja, efter många om och men, efter mycket tjat och mycket stress. Så är jag faktiskt 20 år och har en oförglömlig kväll bakom mig som jag ska bevara! Halv vägs till 40 och jag har fortfarande hela livet framför mig, liggande i min hand. Nu ska jag bara leva det! Hela grunden är lagd.

Ett sista tack .. puss!

Kontorsjobb är desamma som ensamhet.

Sitter på jobb, just nu är det hyffast lugnt. Inte allt för mycket att göra på skärmen framför mig.

Kontoret är lika trist och dystert som var morgon. I alla fall i mitt eget lilla utrymme, Jag hör fortfarande dom hemska orden från chefen, när jag fick tillgång till eget; där inne får du det bra, lugn och ro, så bra va? Kan du få jobba i fred.

Nä rädda mig, döda mig vad fan som helst. Jag vill tillbaka där man får sitta i gemenskapen. Där man har ljud om kring sig hela tiden och där man får jobba i takt till musik och skit snack.

Eget kontor är som att bli innelås och till sist tinnar man bort av ensamheten. Speciellt när arbetsuppgifterna jobbas undan snabbt och man får hänga på typ bilddagboken, bloggen och msn!

Men jag vägrar i alla fall stänga dörren!
Jag öppnar fönstret också för att släppa in ljus och luft i mitt rum. Tar två ljupa andetag och tänker att jag borde gå tillbaka det jag ska göra, jobba genom att trycka på tagentknappar och allt vad man kan göra med en faktura eller ett datasystem, som för tillfället är min största uppgift. Skjut mig! Efter det, ska jag gå ut här ifrån till dom andra och fortsätta lyssna på skit-snacket! För här inne lär jag bli knäpp i förtid!

Ekonomi är kul, men inte ensam.
Tur jag skriver, så jag inte börjar prata med mig själv snart ^^

FREDAG BETYDER HELG
Tacka fan för den.


RSS 2.0